Vi sover över

Precis som små barn sover vi över. Fast inte hos andra utan hos oss själva. Och skapar därmed en förväntan på hur kvällen ska avlöpa. Vi pratar vilket väder vi ska få under kvällen och natten - vi planerar vad vi ska ta med oss för att förströ oss under kvällstimmarna. Vi kanske vill äta och dricka nåt litet men gott innan vi går till soffan för att sova.

Vi funderar över hur många ljusstakar vi behöver eftersom vi ännu inte köpt den där gasollampan - det blir på måndag.

Att det behövs så lite för att göra tillvaron lite mer spännande och oförutsägbar.

350 meter - det är allt och en avsevärd höjdskillnad.

Det är kanske den som gör det?

det är så här vi gör

vi medelålders damer, har jag förstått. Kryper undan lite för att kanske så småningom komma fram och verkligen säga det vi vill.

En del av oss är lite småputtriga och underhåller de närmaste på en plats i bloggosfären. Och en annan del vill inte alls bli igenkända - för den vi är i alla andra sammanhang. Och då dyker vi upp på nya platser. Välkommen AlitaliA. Det är gott att veta att man känner någon i alla fall.