En ledig dag

Posten, träning, planering, tvättstugan, lunch,  sola, dusch, förbereda middag, stan - godaste vinet ska inhandlas till lördagen. Middag - promenad ergo lufta maken, vänta på telefonsamtal sova.

Så sista semesterdagen.   Drygt tio månader till nästa ljuvliga ledighet.

Suck.

Egen tid ger sinnesfrid

Uppe med tuppen. Ja, eller klockan sju om nu intresseklubben vill anteckna. En hel dag framför mig. För mig! Det är itne ofta sånt händer  - men de sista åren har jag börjat ge mig tre dagar solokvist efter semestern. När maken återgått i arbete. Det är en lyx.
Inte för att jag inte vill umgås med honom. Men det är det här behovet att få vara själv som växer sig allt starkare med åren. Ensamvarg - ja det är nog jag det.

Vi gör det för sällan  - tillbringar tid med oss själva. Det är nyttigt, behagligt och rätt utvecklande. Det blir tid för reflektion och en och annan nyttig syssla utförd. typ tvättsugerece, skafferistädning eller bara allmän dammsugning. Såna där saker man kan göra medan man tänker lite. Åsså ett besök på stan, lite shopping, träning och allmänt välmående.

                                          
                                                            Mina dagar. För mig!

Moralpredikan #1

I morgonens "tankar för dagen" avslöjade en dam hur hon som barn sålde falska lotter. Idag såg hon det som ett utslag av girighet. En bekant anser att det visar på nytänkande - en förmåga att tänka ut hur hon skulle kunna tjäna lite pengar för att få det hon villa ha. Bekantingen tänkte sig en chokladkaka. En kommentar antyder att resonemanget skevar lite och menar att barn och godis låter gulligt i ett ändamålet-helgar-medlen rsonemang. Men om det inte är godis då....  och sett ur den lurades perspektiv - ja det är ju egentligen ingen som luras kan man tänka eftersom ingen får veta att det inte delas ut någon vinst. Skulle man kunna argumentera men du skulle också kunna säga att alla blev lurade eftersom de trodde att de hade en möjlgihet att få något just DE gärna ville ha. En chokladkaka kanske?

Är det gulligt att lura sina vänner? Eller grannar. Eller kunder? Och om det är barn det handlar om sålde hon lotterna till andra barn? Är det fortfarande lika nytänkande? Och om det inte alls var choklad hon köpte utan cigaretter eller kondomer? Fortfarande nytänkande? För i förlängningen skulle de där kondomerna kunna ge henne en ännu bättre ekonomi som skulle kunna ge henne ännu mer saker hon ville ha. Förslagenhet, lurendrejeri, bristande ärlighet, icke emptatisk. Många är de epitet jag skulle kunna ge personer som sysslar med lureri. och inget av dom är nytänkande.

Jag antar att det var entreprenörskapsanda hon såg i den  flickan. .

Det jag också funderar på är vilka värderingar som man riskerar att lägga grunden till om man är "nytänkande".  Ett lotteri skulle vara okej - förstås om det fanns några verkliga vinster och de som köpte visste vad det var. Det kanske skulle kunna vara sånt som tösen själv ledsnat på i lekrummet men som skulle betraktas med nya ögon av någon annan. Alltså hade hon inte lurat någon, tjänat en slant och samtidigt glatt någon med sina vinster. Och fått råd att köpa sig den där "chokladkakan" hon så gärna ville ha.

Mina matvanor

Bloggar handlar ofta om mat och vikt. Och det är vi kvinnor som står för det. För det mesta. Jag konstaterar det bara i de bloggar jag har närmast mig så är alla på något sätt intresserade av mat. Antingen äter någon för mycket och pratar om kost som får henne att tappa vikt. En annan försöker försvara sitt  - i eget tycke- överätande och  viktuppgång under sommaren. För att nästa gång beklaga sig över en förlorad aptit och att det är svårt att behålla vikten.

Vi har nästan alla någon form av problemförhållande till det här med mat. Vi tittar oss omkring och tycker att alla andra verkar kunna äta precis allt de vill, hur mycket som helst och alltid. Det stämmer nästan aldrig - för vi äter ju inte mer än någon gång, nu och då tillsammans. Om ens det. Och att äta och se glad ut emellanåt funkar för alla. Sen vet vi inget om hur matvanorna ser ut på hemmaplan. jag har mer än en gång förvånats över hur den där supersunda tjejen/kvinnan ätit både oanande mängder och hur ofta som helst. Och sen visar det sig att på hemmaplan mäts och vägs det mesta minutiöst.

Och nu till mig - joådå. Som sagt jag har nu tränat mig och övat i nästan ett år på att förhålla mig till mat på ett vettigare sätt.  Vikten står rätt stadigt och jag motionerar mer än jag nånsin gjort. Men visst syns sommarens fika och inte minst mitt  intag av alkholohaltiga drycker, öl och vin har slunkit ner rätt lätt i värmen på lilla magen och på vågen också för den delen. Utan överdrifter förstås men ändå.  Så nu är det nya tag som gäller - lite mindre på tallriken, äta låååångsamt. Inget bröd och betydligt mindre fett - dvs ingen grädde eller glass till jordgubbarna. Vatten till maten åsså förstås samma mängd, om inte lite mer , motion. Så löser vi det här i ett nafs.

Vardagen pockar på

Tre dagar kvar av denna min fantastiska semester. Detta blir en sommar att stoppa in i minnesbanken. Sommaren när nyaste liven kom till världen. Och lilla huset med stranden blev till. Den sommaren jag lärde mig att springa igen. Och den sommaren nrä jag insåg att jag lärt mig att ta kontrollen över min kropps begär.

En sommar där värmen och solen flödat lika starkt som kärleken växt sig. Den sommaren när vi firade fem äktenskapliga år ihop. Den sommaren jag varit tillfreds med i stort sett allt.  En sommar att minnas. På riktigt!

Att börja jobba känns sådär. Men jag vet att bara hjulen börjar rulla igen så är det helt okej. Det har sina problem och svårigheter - men i år ska jag ta ansvar för mig och inte för andra. Då går det bättre tror jag.
Men smart som jag är så mjustartar jag - på en torsdag. Två dagar åsså två två dagars helg.

Och innan nästa helg så bara måste jag ha fått ha ett sånt underbart möte med ett nytt litet liv igen.

Jag bara måste!

Ännu mera sommar

Vi är på hemmaplan nu. kom igår. Det känns som att det var alldeles nyss vi åkte. Inte fem veckor. Tänk vad sommarmånaderna går fort. För fort.

Fördelen med detta är ändå att fast ledigheten går mot sitt slut så är det mycket sommar kvar här på hemmaplan. Både augusti och september kan vara sommarvarma. Det känns gott.

Fixat lite inför lördagens firande. Det blir inga extravaganser men en särskild middag för två ska vi nog åstadkomma. Och jag ska vara mitt allra finaste jag. Klänningen är justerad och klackeskorna står på vänt.

Imorgon är verkligen en annan dag

Det bär av hemåt. Tidigt. Med en liten paus redan efter några mil, bara för att få njuta lite till av det nya livet. Hålla om, hålla av, nu och för alltid.

Sedan den långa vägen hem. Som alltid känns kortare än till-resan. För några stackars dagars ledighet i hemstan. Köpa lite nytt till hösten. Spana på presenter till nya livet. Fortsätta med träningen - den gör nytta. Och tänka lite mer på kosten. Det behövs efter veckor med extravaganser och godsaker. Men ändå har det funnits en kontroll  - det gör mig tacksam, för det betyder att jag lärt och fortfarande är bestämd att använda kunskapen.

Och vänta igen på ytterligare ett nytt liv. Mera glädje för mig och mina kära. Vilken sommar vi har!!!