I en annan verklighet

Det är där jag befinner mig nu. Inte i ett annat universum - inte alls. Bara någon annan stans. Mentalt och fysiskt. Ett "stans" där rytmen är helt olik. Där ljuden inte längre finns. Och där ett inre lugn så sakta infinner sig. Det blir till en påminnelse om livets förgänglighet.

och det finns utrymme tid och framförallt plats för tankar. Stora och små.

Mina tankar - jag kommer att lämna detta ställe som en helare människa. Alldeles säkert.

varierat väder

Molnskyarna drar förbi och släppr rätt vad det är igenom lite sol. Ungefär så somjag känner mig. Passande. Då drar jag ut på en liten runda i vädret - så lättar kanske det inre trycket. Och säkerheten hittar tillbaka igen.

Så att jag blir trygg igen och vet.


Vad som är rätt.

i midsommarskrud - och mörka moln

Helgen är snart över. Och jag har liksom dalat lite för varje dag. Velar fram och tillbaka. Vilket inte alls är jag egentligen. Bestämmer mig för att lyssna på magkänslan och tycker ändå att den inte är så tydlig som den brukar kunna vara. Minns magkänslan vid förra året samma tid. Den var ungefär likadan. Och den fick rätt. Så vad har jag egentligen att välja på?

Inget , som det ser ut just nu. Nyss var läget ett helt annat. Nyss hade jag valmöjligheter i all oändlighet, upplevde jag. Så fort allt kan ändra sig. Inget!

Men jag kan nog säga att flykt inte är ett alternativ. Så då blir det inget. Den här gången heller. Stanna och fajtas - tills det rätta dyker upp. Inte förr. Inte bara handlöst kasta sig iväg. Det blir aldrig bra. Det vet jag ju. Ska bara öva lite mer på självkänslan. Ett tag till.

Inte helt okej

Det är faktiskt så. Och det är i sig ett problem, men å andra sidan är det bara jag som kan rätta till det. Så då får jag se till att göra det. Det fixar sig nog - bara tron och tilliten finns.
Och faktiskt - det här är bra.

En plats för mig som bara jag vet om.

Måste bara se till att fota lite mer - så att jag följa mina intentioner om en bild per inlägg.

I ett riktigt paradis

där är det också höst ibland. Fast det är vår i den andra verkligheten.

Första maj - tradition på utdöende?

Arbetarnas dag. Demonstration för frihet, broderskap och jämklikhet. Känns som att det fungerar så där...

Tågen glesnar och det är bekvämare att ta in de viktigaste talarna via play - funktionen via nätet än att vandra ut i blåsten.

På nåt sätt har den här dagen förlorat sin betydelse för många som ändå bär med sig tanken om att

social demokrati

är en värdering att värna.


Om en liten stund ska jag lyssna till Borlängetalaren Juholt. En spännande person som kan vara en sorts lösning på (S) problematiken. men han har en hel del att lära och risken är att han är för mycket munväder för att bli lyckosam...

Själv arbetar jag hårt idag - vädrar ut vintern kan man säga. Och ungdomarna som levt rullan i helgen. Många skratt har helgen bjudit på. Och kramar. Det är viktigt.

Nu är hemmet mitt och makens igen- för ett tag i alla fall. Vem vet vem som knackar på här innan nästa helg...